Jag minns för mååååånga år sedan, närmare bestämt 1985 eventuellt var det 1986, när min far önskade sig en skiva med The Pouges. Jag skulle julhandla tillsammans med min klasskompis och hennes mamma. Min mamma hade skrivit ner namnet på gruppen och namnet på LP:n som pappa ville ha- Rum, Sodomy and the lash. Vi kunde inte hitta den någonstans på skivavdelningen (fast vi var på det stooora varuhuset Åhléns ;) )så min klasskompis mamma sa att jag skulle fråga någon av de anställda om de kunde hitta den. Jag läste på min medhavda lapp och insåg att jag aldrig i hela livet skulle kunna uttala det så att någon förstod mig. Jag tänkte minsann inte göra bort mig hos de stora vuxna killarna på, åtminstone, tjugo år. (Och i ärlighetens namn tvivlade jag på att det överhuvudtaget fanns ett band med så konstigt namn och med ett ännu konstigare albumnamn) Min klasskompis mamma gick fram till en kille som jobbade där och han visade var den fanns. Jag minns fortfarande min förvåning över att det verkligen fanns ett band med det konstiga namnet som inte gick att uttala och att den anställde killen direkt visste var den fanns. När jag fick skivan i min hand och såg hur den såg ut kändes det ännu mer pinsamt. Den såg ju inte som vanliga skivor! (läs 80-talspopbandens) Att köpa den här Lp:n för mig när jag var en äkta fjortis var ungefär lika pinsamt som det skulle vara att skicka en kille i samma ålder att köpa tamponger. Jag önskade verkligen att jag hade en "vanlig" pappa som önskade sig slipsar i julklapp. Löjligt, jag vet men det var då. :)
Några år senare lyssnade även jag på bandet med det konstiga namnet- och vet ni? Jag kan uttala det nu ;)
5 kommentarer:
Det här är fortfarande en av mina absoluta favoritskivor. Tycker den är lika bra nu som då jag fick den på julafton 1985. Spelar den minst ett par gånger i månaden. Vinylen har numera fått ge vika för ett CD ex. men finns kvar som en av mina käraste plattor i min vinylsamling. Dagens jullåt ligger inte på Rum, Sodomy and the lash utan kom ursprungligen som singel men för mig hör dom hör ändå ihop. Fairytale of New York är enligt mitt tycke den ultimata jullåten. Fullt i klass med Bing Crosbys White Christmas och Phil Spectors Jul Lp som är ett mästerverk1 :-)
Vill bara påpeka att jag är medveten om att Fairytale of New York inte finns med på den här skivan. Det var bara det att jag kom att tänka på den här episoden när jag hörde om Pogues för första gången nu när jag skulle lägga ut låten. :)
Jodå, vet att du är medveten om detta. För mig hör dom ändå ihop även om "Fairytale" kom ut ett par år senare om jag inte minns fel!
Mmm, den släpptes på singel 1987
Jepp! Stämmer bra det!
Skicka en kommentar